Pandemier och animalisk produktion

Utbildningsdagen "Framtiden är växtbaserad 2023", föreläsning inspelad 2023-10-07

 

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, från Uppsala universitet levererar en djupgående föreläsning om sambandet mellan pandemier och vår animalieproduktion, med särskilt fokus på hur människans förändrade relation till djur har skapat grogrunden för moderna sjukdomsutbrott.

​

Nedan följer anteckningar från föreläsningen som ger en överblick av dess innehåll.

​

Infektionsarenan

• Åtta miljarder människor (ökar)

• 75 miljarder husdjur (ökar)

• Minskad biodiversitet

• Habitatförlust​

​

Historisk utveckling och zoonoser

• Över 70 procent av alla kända infektionsdiagnoser är zoonoser - sjukdomar som överförs från djur till människor

• Många "klassiska" barnsjukdomar har sitt ursprung i djurriket: mässling från kor, påssjuka från grisar, vattkoppor från vattenbufflar

• Mässlingviruset gjorde övergången till människor för cirka 2800 år sedan från nötkreatur

• HIV spåras till 1920-talet i Kamerun, där viruset överfördes från apor till människor genom konsumtion av apkött

​​

Moderna pandemier och deras ursprung

• Spanska sjukan (1918) kan ha dödat 50 miljoner människor globalt, med 35,000 dödsfall i Sverige. Särskilt drabbade var unga vuxna mellan 20-40 år, till skillnad från äldre och barn. Det tros ha utvecklats genom en kombination av fågel- och mänskliga influensavirus.

• Svininfluensan (2009) med tidiga fall rapporterade i Mexiko

• Viruset bakom COVID-19 är nära besläktat med virus hos fladdermöss.​

​

Industriell djurhållning som riskfaktor

• Modern kycklingproduktion: Broiler-kycklingar lever endast 35 dagar innan slakt

• Extremt tät djurhållning skapar ideala förhållanden för virusspridning

• Kycklingkonsumtionen ökar globalt, med upp till 8 procent årlig ökning i länder som Indien

​

Antibiotikaresistens

• Hundratusentals ton ton antibiotika används årligen globalt

• En betydande andel av den totala antibiotikaanvändningen  sker inom djurhållningen.

• En stor del av den antibiotika som används utsöndras oförändrad och hamnar i miljön, där den kan bidra till resistensutveckling.

• Många syntetiska antibiotika bryts inte lätt ned i naturen utan kan ackumuleras i miljön under lång tid. Fluorokinoloner är särskilt problematiska, då de används både i djurhållning och inom humanmedicin, vilket ökar risken för resistensutveckling som påverkar människor.

​

Vad används antibiotika till?

• Bota infektioner och profylax hos människor

• Bota infektioner och profylax hos sällskapsdjur

• Bota/mota infektioner i livsmedelsproducerande djur (kycklingar, grisar, fiskar, räkor m.fl.)

• Tillväxtbefrämjande medel  (kycklingar, grisar)

• Fruktodlingar

• Grönsaker
   

​Framtida hot och risker

• Fågelinfluensa cirkulerar nu. Risken för mutation till mer smittsam variant är betydande.

• Slumstäder identifieras som möjliga ursprungsplatser för framtida pandemier.

• Minskad biodiversitet och ökad urbanisering ökar riskerna.

Lösningsförslag

• Minska köttkonsumtionen

• Förbättra reningsverkstekniken för att bryta ner antibiotika

• Förbjuda användning av antibiotika som tillväxtfrämjare globalt

• Minska användningen av antibiotika inom både human- och veterinärmedicin

 

Olsen avslutar med en stark varning: nästa pandemi kan vara ett influensavirus, och om dödligheten hamnar på 2-3 procent blir det en katastrof. Han betonar att dessa hot inte uppstår spontant i naturen utan är direkta konsekvenser av vårt sätt att behandla djur och miljö.

Föreläsningen ger en omfattande bild av hur intimt sammankopplad människans hälsa är med djurhälsa och miljö, och hur våra moderna produktionsmetoder för livsmedel skapar förutsättningar för framtida pandemier. Den understryker vikten av ett systemiskt tänkande kring folkhälsa och behovet av drastiska förändringar i vår relation till andra arter.