Utbildningsdagen "Framtiden är växtbaserad 2024", föreläsning inspelad 2024-12-07

​​​

​

​Med Dr. Annika Lundgren Cronsioe och Helene Hillstierna – överläkare respektive vårdenhetschef på Kvinnokliniken vid Danderyds sjukhus.

 

 

​

Bakgrund och syfte

Föreläsningen handlar om arbetet med att införa en mer klimatsmart vård på Danderyds kvinnoklinik, specifikt genom att ersätta traditionell patientkost med vegetarisk mat. Projektet är en del av den bredare satsningen "Den gröna kvinnokliniken", som syftar till att minska sjukvårdens miljöpåverkan och samtidigt förbättra patienthälsan.

​

Annika Lundgren Cronsioe ger en bredare samhällskontext och menar att alla samhällssektorer måste samverka för att uppnå en hållbar omställning. Sjukvården står för cirka 20 procent av den offentliga sektorns klimatpåverkan, vilket gör att vården bidrar till ohälsa genom sin miljöbelastning. Denna insikt ledde till att Danderyds kvinnoklinik började se över sina processer och prioritera områden med störst klimatpåverkan, såsom materialanvändning, energiförbrukning och mat.​​

 

Genomförande av den vegetariska patientkosten

Projektledare: Helene Hillstierna

Mål: Införa vegetarisk patientkost och skapa en hållbar omställning som kan bestå.

​​

Framgångsfaktorer

• Kort vårdtid 1,2 dagar

• Många unga patienter som kommer med en förförståelse

• Kvinnor

• God mat

 

Förberedelse och implementering

• En tre månaders testperiod genomfördes, där personal och patienter informerades om initiativet.

• Stor vikt lades vid att involvera personalen, då deras acceptans och engagemang var avgörande för projektets framgång.

• Informationsblad delades ut om hälsovinster och klimatpåverkan av kosten.

• Smaktest för personal genomfördes för att säkerställa att maten var god.

• Maten skulle vara smakrik, välkryddad och igenkännbar (t.ex. lasagne, tikka masala, marockansk gryta).

 

Utvärdering och resultat

• Efter testperioden gjordes en patientenkät där 77 procent av patienterna ansåg att maten var bra eller mycket bra.

• Personalens attityd blev mer positiv ju längre projektet pågick, vilket också ledde till förändrad samtalston med patienterna.

• Svinnet minskade avsevärt, eftersom maten höll hög kvalitet och blev uppäten.

• Trots viss initial skepticism permanentades den vegetariska kosten efter testperioden.

 

 

Effekter och lärdomar

1. Patientreaktioner och personalens roll

   • Initialt fanns en del kritik, särskilt från vissa patientgrupper (t.ex. ortopedpatienter, där fler män efterfrågade köttbullar).

   • Unga patienter var generellt mer positiva till initiativet.

   • Efter ett tag normaliserades den vegetariska maten, och patienterna slutade ifrågasätta den.

2. Påverkan på personalen

   • Ökad stolthet bland personalen över att arbeta på en klimatsmart avdelning.

   • Fler började dela vegetariska recept och diskutera kostens påverkan på hälsa och miljö.

   • Projektet inspirerade även till andra hälsofrämjande initiativ, som mindfulnesspauser och bättre arbetsmiljö.

3. Ekonomiska och miljömässiga effekter

   • Svinnet minskade, vilket innebar ekonomiska besparingar och miljövinster.

 

 

Slutsats och framtida mål

• Hopp om vidare spridning: Trots projektets framgång på kvinnokliniken har initiativet ännu inte fått spridning till andra delar av sjukhuset.

• BB-avdelningen nästa steg: Ett försök att införa vegetarisk kost på BB har mött motstånd, särskilt från närstående som istället beställer mat via matleveranstjänster.

• Strävan efter en större systemförändring: Föreläsarna hoppas att hälso- och sjukvården generellt ska ta större ansvar för att leda klimatomställningen genom att ändra kostvanor och andra hållbarhetsåtgärder.

 

Sammanfattningsvis visar projektet att en förändring inom sjukvården är möjlig genom tydlig ledning, kunskapsspridning och fokus på god mat.