Hjärtkärlsjukdom
Påverkas risken för hjärtkärlsjukdom av vad vi äter?
Matval är en mycket viktig faktor för om vi utvecklar hjärtkärlsjukdom eller inte. Därför publicerar världens största yrkesorganisationer för hjärtläkare – som American Heart Association, American College of Cardiology och European Heart Society – regelbundet kostråd (se här). Dessa understryker att det vetenskapliga bevisvärdet för att hälsosam mat leder till friskt hjärta är extremt starkt och obestridigt.
Vad ska man äta för att minska risken för hjärtkärlsjukdom?
Kostråden från ovan organisationer går ut på att öka mängden frukt, grönsaker, fullkorn, baljväxter, nötter, frön, bär och fisk.
Man understryker vikten av att minska mängden mättat fett som finns i kött, grädde, smör, kokosfett etc. Mindre vitt mjöl, socker, alkohol och salt är också bra.
Finns det någon gräns där ökad andel hälsosamma livsmedel inte längre ger någon ytterligare effekt?
Det finns ingen fastställd gräns, det mesta talar för att om vi äter gradvis mer av ovan nämnda livsmedel så blir hjärtat allt friskare. Vi vet heller inte hur mycket man kan äta av mindre hälsosamma livsmedel innan risken för hjärtkärlsjukdom ökar signifikant på individnivå. Detta är anledningen till att till exempel rekommendationer om maximalt intag av mättat fett varierar mellan olika expertorganisationer.
Finns det någon påvisad vinst med att lägga till fisk till en växtbaserad kost?
Befolkningsstudier visar entydigt att personer som äter mer fisk har friskare hjärtan. Det är anledningen till att expertorganisationer och hälsomyndigheter rekommenderar fisk i maten. Men den gynnsamma effekten av fisk som ses i studier beror till största delen på att fisk ersätter andra animaliska proteinkällor som kött och mejeriprodukter (se här).
Det finns ingen fastställd hälsovinst med att byta ut vegetabiliska proteinkällor som baljväxter, nötter och frön mot fisk.
Hur stor är vinsten avseende hjärthälsa av att göra ett långtgående kostskifte?
Den som önskar göra ett långtgående kostskifte för ett frisk hjärta bör maximera mängden oprocessade vegetabiliska livsmedel och utesluta eller minimera animaliska och processade livsmedel. Sådana koständringar har en mycket stor påverkan på riskmarkörer för hjärtkärlsjukdom.
Kolesterolvärdet i blodet sjunker i regel mer än 30 procent (se här). Majoriteten av de som har blodtrycksmediciner kan sluta med, eller kraftigt minska dosen av sin medicinering efter bara en vecka (se här). Dessutom minskar låggradig inflammation och kroppen tillförs ämnen med hjärtskyddande effekt (se här).
Allt detta leder inte bara till att risken för hjärtkärlsjukdom (liksom för åderförkalkning i resten av kroppen) minskar. Flera studier (Se här, här, här och här) har visat att majoriteten av patienter med svår hjärtkärlsjukdom som gör långtgående kostskiften uppvisar en tillbakagång av sjukdomen. Blodkärlens förträngningar minskar, åderförkalkningen och åderförfettningen tillbakabildas och blodflödet förbättras.